Under hösten kommer vi att lägga upp gamla nummer av Benbiten som pdf-filer under fliken Benbiten arkiv. Tanken är att numren kommer att finnas tillgängliga med ett års fördröjning. Till och börja med kommer Benbiten nummer 1/ och 2/2006 samt nummer 1/2007. Fler nummer kommer att fyllas på efter hand.
Enstaka tryckta nummer finns kvar vid intresse, vi tar 25:- + porto för dessa fram till och med 2007, vid intresse kontakta styrelsen.
Mycket nöje
Styrelsen
En omvärldsanalys kring den osteologiska forskningsmiljön i Sverige 2009
I Benbiten 2009/01 publicerade vi debattartikeln En omvärldsanalys kring den osteologiska forskningsmiljön i Sverige 2009 med kommentarer av Leif Johnsson (osteolog), Martin Rundqvist (PhD arkeologi) och Åsa M Larsson (Doktorand i arkeologi och osteolog).
Högskoleverkets rapporter finns att läsa här.
Den 15 november är preliminärt manusstopp för Benbiten 2009/02 och vi vill genom att tillgängliggöra denna artikel uppmärksamma situationen även utanför vår förenings krets. Om du är intresserad av att kommentera denna artikel är du varmt välkommen att göra så, antingen via kommentarsfältet nedan eller som ett bidrag i vår tidskrift eller göra som Leif Häggström och skriva något om det hela på sin egen blogg Arkeologi i Väst.
Vi söker också artiklar, notiser och recensioner som rör osteologi i en arkeologisk, historisk eller kulturhistorisk kontext. Om du har några funderingar får du gärna kontakta oss.
Mvh
Magnus Reuterdahl, Osteologiska föreningen
Ps. Vill man lämna anonyma synpunkter går detta att göra via kommentarsfältet, helt anonyma blir de dock inte då vi kan se vilken mailadress som angivits (denna syns dock inte utåt). Ds.
Via arkeologiforum kan man följa ett antal bloggar med inriktning på arkeologi, kulturhistoria, osteologi m m genom RSS flöden. Just nu är 12 bloggar, inklusive vår egen, upplagda som man kan följa på ett enkelt och översiktligt sätt.
Osteologiska föreningen
OBS kort varsel
Jan Storå och Osteologiska forskningslaboratoriet (OFL) bjuder in till seminariet; Nötboskap på skogsfinska gårdar, onsdag den 16 september klockan 14.00 på plan 1 i seminarierummet på OFL, Stockholms Universitet, med Stig Welinder, Ylva Telldahl och Britt-Mari Hägerman.
Huvudsyftet är att utifrån ”middle range theory” diskutera frågan, om de finska skogsgårdarna bedrivit avsaluuppfödning av nötboskap. Stig Welinder har skickat med bilagan med osteologiska data vilken man kan fundera på innan seminariet.
Vi avslutar med fika efter seminariet.
Alla är välkomna!
Åsa M Larsson meddelar att hon skickat sin avhandling till tryckeriet;
Disputationen sker fredagen den 18:e september kl 13 i Geijersalen, Hus 6, Engelska Parken Humanistiskt Centrum, Uppsala.
Läs mer på Ting & Tankar
För att försöka göra en så bra tidskrift som möjligt behöver vi feedback. Om du har några kommentarer om vår tidskrift; om innehållet, vad som saknas, grafisk profil eller om du vill skriva något uppskattande m m får du gärna hör av dig. Använd kommentarsfunktionen nedan eller skicka oss ett mail.
Vill du bidra med något till nästa nummer, titta under fliken Tidskriften Benbiten (ovan).
Mvh
Osteologiska föreningen genom Magnus Reuterdahl
Åsa M Larsson, doktorand vid Uppsala Universitet, driver bloggen Ting & Tankar och ägnar ett inlägg åt Benbiten nummer 1/2009.
Vi tackar för berömmet och hoppas återkomma till julen med ett ytterligare ett bra nummer.
Mvh
Magnus Reuterdahl
Nu har Benbiten 2009/01 skickats och förhoppningsvis redan levererats till er, mycket nöje önska vi i styrelsen!
Om det är så att ni fått tidningen kan detta bero på att
a) vi har fel adress
b) du har glömt att betala in medlemsavgiften
c) något är fel på postgången,
om så kontakta oss på of_nyheter[at]hotmail dot com så skall vi se om vi kan hjälpa till.
Mvh
Osteologiska föreningen genom Magnus Reuterdahl
Under sommaren kommer aktiviten att sjunka lite grann men ni får gärna tipsa oss om fynd, utställningar eller nyheter så skall vi publicera dem eftersom. Skicka ett mail till of_nyheter[at]hotmail.com med tips eller en färdig text och bild. Kom ihåg att om ni bifogar bilder behöver vi veta vem som tagit bilden.
Trevlig sommar önskar Osteologiska Föreningen
Innan istiden bredde istundran eller mammutstäppen ut sig över Sydskandinavien, därför finner vi ibland rester av den fauna och de djur som levde på denna, majoriteten av fynden kommer från Danmark men det finns också en hel del i Sverige där det nordligaste återfinns i Ramsele (ett mammutfynd). På denna tundra var klimatet kallt och stora områden tjälade, vegetationen bestod mestadels av gräs, örter, mossor, lavar, enstaka träd och dungar. Detta gav ett speciella ekologiska villkor; mycket ljus och lite skugga, ett kallt klimat, nästan humusfri mineraljord och mark som var i ständig rörelse pga. frostens inverkan. Bland växterna fanns trift, korgblommiga växter så som malört, grodblad, starrarter, solvändor, mållor, fjällbjörk, låga videarter och havtorn m fl. Bland djuren finns bevis för mammut, ullhårig noshörning, stäppvisent, ren, myskoxe och jättehjort samt rovdjur som varg, järv, fläckig hyena och grottlejon. Det fanns också gnagare, t ex murmeldjur och sisel.
Fynden
I Danmark finns minst ett 130-tal fyndorter och i Sverige ett 30-tal av mammut, det finns också enstaka fynd av myskoxe, älg och ren.
Det yngsta mammutfyndet i Sverige är från Lockarp utanför Malmö är daterat till 13500 BP och Danmark från ungefär samma tid.
Vad gäller ullhårig noshörning finns inga kända fynd i Sverige. Lunda professorn Sven Nilsson antydde dock på 1800-talet i en föreläsningsserie för kungafamiljen att han hade sådana i sin ägo.
Ett annat djur i megafaunan är Jättehjorten (Megaloceros giganteus), det finns minst sex fynd från Sverige varav det mest praktfulla är fällhornet från Östra Grevie i Skåne; hornet är 1,6 meter långt och väger närmare 40 kg.
Dessa uppgifter är hämtade ur Från mammutstäpp till kohage; Djurens historia i Sverige av R. Liljegren & P. Lagerås från 1993 sedan dess har ytterligare genomgångar av benmaterialen gjorts och kanske också ytterligare något fynd.
För att få mer information om jättekäften från Nottebäcks kyrka har jag sänt ett mail till församlingen för att se om de vet något mer om dess öde.
Magnus Reuterdahl
