Skip to content

Vad är osteologi?

Ordet osteologi kommer från latin och betyder läran om ben. Vid en osteologisk analys studerar man delar av eller hela skelett inklusive tänder från både människa och djur, som ger betydelsefull kunskap om individen och dess population. Beroende på bevaringsgrad kan bl.a. ålder, kön, släktskap, kroppslängd/mankhöjd samt hälsostatus studeras. Skelettlämningar kan vara både obrända och kremerade och liknande osteologiska metoder används vid båda typerna av material. Dock är osteologen begränsad när det gäller det kremerade materialet på grund av dess ofta kraftiga fragmentering.

Den största delen av osteologiska lämningar från människa påträffas på begravningsplatser av olika former från Mesolitikum fram till Historisk tid. Skelettlämningarna studeras ofta med hänseende till grundläggande information om individen, såsom ålder, kön, kroppslängd och sjukliga eller andra skelettförändringar. Vidare finns många inriktningar som tar fasta på viktiga frågeställningar om människors levnadsförhållanden förr. Detaljanalyser av sjukliga skelettförändringar såsom exempelvis tuberkulos och syfilis samt tandsjukdomar ger värdefull information om hälsostatusen i samhället. Genom olika kemiska analyser kan också näringsintaget studeras där exempelvis spårämnesanalyser kan avslöja vad människan ätit och hur stor del av proteinintaget som kommit från vattenlevande respektive landlevande djuren.

Från boplatsundersökningar återfinns en stor del av de djurben som analyseras av osteologen. Djurens betydelse i människors dagliga liv har sedan människans ursprung varit stor. Förutom som föda har man tagit tillvara djurens päls och ull. Man har också använt olika benelement vid redskapstillverkning. De större tamdjuren har dragit våra kärror, spänts framför våra plogar och ridits. Liksom vid analys av mänskliga skelettlämningar kan ålder, kön, storlek samt tänder studeras på liknande sätt för djuren. I den religiösa organisationen har också djuren fått en naturlig plats. Många frågor kan därför komma att ställas när ett djurbensmaterial analyseras, till exempel:Hur ser tamboskapsbesättningen ut?

  • Ses någon säsongsvariation för olika arter, finns inslag av vilt?
  • Vad visar eventuella jakt- och slaktmetoder?
  • Hur har preparering av födan och dess bevarande sett ut?
  • Kan djurens betydelse i samhället för människans religiösa och sociala
    organisation skönjas?

Resultaten av analysen och frågeställningarna sätts sedan samman med den arkeologiska tolkningen för att på så sätt öka förståelsen av ett forntida samhälle där människan och djuren lärt sig leva både vid sidan av varandra och tillsammans.

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: